hur är det?

Skulle man kunna undra. Har inte skrivit på mycket länge. Tror det beror på att jag har så bra pratstöd varje vecka att det liksom inte blir något över att skriva om...

I alla fall...
Jag lever och mår bra. Har inte hälsan just nu, för igår slog en urdjävlig förkylning till. Jag kan inte andas, snoret rinner, örontrumpeten på vänster sida är helt igensvullen och halsen är som sandpapper. En helt vanlig bonnförkylning med andra ord. Övriga fysiska krämpor är de vanliga med höftleder som värker men jag har bra piller mot det.
Om vi lämnar det fysiska så är det riktigt gott med livet just nu.
Jag har för tillfället en mycket trevlig balans mellan jobb och liv. Att jobba halvtid är mycket trevligt, men nu ska jag snart upp till 75%. Det känns ändå ok. Jag har hittat en nytändning på jobbet. Att få arbeta med de elever jag nu gör är så roligt. Jag känner att jag når så mycket längre och får en närhet som jag saknat länge.

Och nu ska jag, mannen och lilla Li ut på nya äventyr!
1:a april flyttar vi! Vi lämnar vårt goa radhus och flyttar till en liten minifemma (endast 80 kvm) två trappor upp. Nära skog, Mälarbad och tågstation. Vi ska till lägnehete idag och ta en titt och fota lite. Man kommer inte riktigt ihåg vad man såg förra gången, och nu måste vi ju mäta lite här och där för att se vilka möbler som inte får följa med...
Vi har en hel månad på oss att flytta. Bra för att hinna med allt fix både på nya stället och i det gamla boet. Det är besiktning hemma hos oss på tisdag.
Lite pirrigt är det att få dom på hur vi har framlevt våra 16 år här. Hur mycket kommer det bli att fixa och hur dyrt? Men det är världsliga problem. Detta att faktiskt flytta vidare i livet är sååå mycket större.

Nu har jag bälgat i mig två stora koppar rooibus, det känns mycket bättre i halsen.
Tror att jag ska gå ner och sova lite till innan det blir dags för frukost. Vovvorna har redan varit ut och fått sin mat, och tonåringen sover borta. Allt är lugnt... mitt liv ler.